En blogg om mig, naglar, funderingar men kanske mest om mina små. Mira -09 och Ossian -11, båda födda mitt i den svenska sommaren.
Man kan ju tycka att man borde bli lite mer smärttålig efter att ha fött barn. Men nej, det gör fortfarande precis lika ont att slå tån i tröskeln. Eller som jag gjorde idag.
Hade av halva tumnageln. Jag svor en liten ramsa och beklagade mig. Fan vad ont det gör!
Dessutom har jag upptäckt något ännu mer irriterande. Plåster på tummen gör att touchen inte fungerar. Kan numera bara använda mobilen med en hand. Eller pekfingret då.
En helt okej, trots att bebisen var vaken en timme mitt i natten. Men mestadels sov han, trots att han är genomförkyld.
Vad står på agendan idag då? Egentligen ingenting. Städa lite och plocka, i vanlig ordning. Annars tycker jag att det suger lite i shoppingtarmen. Alla är i behov av nya kläder faktiskt. Men vi får se...
Jag gillar våra lediga fredagar. Iallafall så länge vi är friska. Barnen hostar och snorar visserligen, men det går ingen nöd på dem. Jag har också halsont.
Och just därför känns ju fredagsmyset ännu lite bättre. Film, myskläder, fika, bus och lek. Hela dagen! Så skönt att starta helgen med en riktigt slapp dag.
För er som hängt med länge, vet att jag haft en jobbig tid. Men efter regn kommer solsken, och nu är jag äntligen där.
Idag slog det mig att jag är glad på riktigt. Hela vägen in i hjärtat är jag glad. Och det är så fantastiskt att jag inte ens finner ord.
2012 kommer bli så himla bra!
Mira sov hela natten och nu är vi redo för dagis. Gissa om någon är lycklig?
Synd att det bara blir en dag innan det är helg, men bättre än inget.
På bilden en glad tjej som torkar sig runt munnen.
Nä, mycket gnäll kring sjuka barn nu.
Jag är ju faktiskt glad! Speciellt idag. Mira verkar på riktigt må bättre igen. Vi bakade chokladbollar och hon var så lycklig. Snart kan vi leva ett normalt liv igen. Känns mer än underbart.
Första februari idag också. En speciell dag. Men framför allt så närmar vi oss våren!
Frukostdags nu.
Och jag har precis lovat Mira att vi ska gå till affären (åka ståbräda är kul), för att sen baka chockadbollar. Vi får väl se om jag kommer slita håret i stycken sen, men det får det vara värt.
I natt sov nämligen Mira hela natten. Och i sin egen säng. Det har hon inte gjort sedan hon blev sjuk. Då har det varit spring mitt i natten.
Dessutom vaknar hon feberfri. Inte ens i närheten av feber. Och pigg och glad är hon.
Men jag vågar inte ropa hej riktigt än. Febern kom ju tillbaka sist.
