Jag lyckades skrapa ihop tre timmar sömn i natt. Ossian hade feber och bajsade samt la den värsta spyan i historien.
Men så blev det morgon. Solen gick upp. Två barn utan feber. Den större fortfarande väldigt hostig och snorig. Den mindre fortfarande inte helt okej i magen. Men jag är så glad att febern är borta.
Mira hade feber i fem dagar och nu äntligen börjar hon skratta, busa och prata igen. Om än lite känslig, eftersom hon är uppe och springer på nätterna.
Det finns alltså hopp. Och jag känner mig mycket gladare igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar