Om att ta sig framåt.

Den stora sjuklingen är i säng. Under tiden ligger jag och bebisen på golvet och leker. Och tränar på att röra sig framåt. Det är så nära nära nära, att gissar att han får grepp om det vilken sekund som helst.
Tills dess så blir han riktigt grinig när han inte tar sig dit han vill. Och jag försöker peppa, pusha och hjälpa till. Bakåt och åt sidorna tar han sig utan problem. Men jag förstår hans frustration, han är så nära, han kämpar och kämpar, men kommer bara längre och längre bort.