Solen ger mig lycka.

Solsken. Värme. Glada barn. En glass i solen. Djur. Bus. Grillat. Kvällssol. Familjen. Glädjen. Stämningen.

Det sammanfattar min valborg. Och jag önskar mig inget mer. Solen och det här vädret ger mig så otroligt mycket lycka. Så mycket lycka att det knappt går att förstå.
Jag borde verkligen bosätta mig någon annanstans på vintern. Jag tror jag skulle må så mycket bättre av det. För jag älskar våren och sommaren. Här, i Sverige. Men på vintern skulle jag mer än gärna dra mig till varmare breddgrader.

Valborg.

Ännu en dag med solsken. Underbart! Dessutom är det ju valborg. Känns ganska oviktigt nu för tiden. Det är ju bara en vanlig dag. Nu när man är vuxen, har barn och inte är tonåring längre.
Vi ska iallafall fira med grillat hemma hos min syster. Det ser vi fram emot!

Nu går diskmaskin (woho!) och tvättmaskin för fullt. Ossi sover, Mira tittar på Madicken. Senare ska vi ut och solen också!

Hoppas att ni får en bra valborg! Pippi hälsar!

Äntligen!

Lite värme. Sol. Och så blev det plötsligt t-shirt väder. Underbart! Många timmar ute i solen idag. Precis vad jag älskar. På sommaren vantrivs jag något fruktansvärt i lägenhet. Jag är inte gjord för det. Jag vill ha natur, frisk luft, grönt gräs och sol.
En villa och svensk sommar året runt vore nått!

Bästa starten.

Såhär startade vi vår söndag. En tidig morgon i lekparken. Solen värmde, fåglarna kvittrade, tyst och lugnt. Lillebror sov i vagnen medan jag och Mira lekte, blåste bubblor och skrattade.
En alldeles perfekt start på dagen.

Så var det kväll igen.

Vi har haft en bra dag. Barnen har varit snälla, glada och pigga. Inga bråk, ingen trots. Bara bra. Två och en halvtimme ute i solen trots min magsmärta. Har ingen aning om vad som är fel?! (Har varit på toa, så det är inte det).

Nu är de små i säng. Jag ber till högre makter att det blir en bättre natt. Herregud, jag har nog sovit rekorddåligt de nätter som varit.
Passar just nu på att varva ner lite. Även om jag älskar full fart och mycket att göra, så är det skönt att bara få sitta ner en stund.

Just nu.

I lekparken och inviger min dödssnygga skor!
(Försöker genomlida den här stunden, min mage är inte okej!)

En lång dag.

Ännu en skit natt. Men Ossian verkar iallafall feberfri. Solen skiner och termometern visar att det är varmt även idag. Mira har massor med energi trots att hon var vaken i natt.
Alla förutsättningar för en bra dag alltså.

Men så vaknar jag upp med någon slags kramp (?) i magen som vägrar ge med sig. Suck. Bara att bita ihop. Vi ska ut i solen idag. Och hoppas på att det blir lite gladare och smidigare än igår.

(Och 5minuters metoden går fortfarande skit. Han somnar visserligen. Men först skriker han i panik i 20-30 minuter.)

Godnatt fredag.

Vi tog oss ut. Och trots frustration ifrån min sida (nyckelstrul, Ossi som inte vill sova och Mira som inte lyssnar) så blev det ju rätt bra till slut. Jag och Mira åt en glass i solen, som riktigt värmde idag. Dryga två timmar i lekparkerna runt omkring blev det.

Nu hoppas jag att vi får en bättre natt än den som var. Det är som sagt en lång helg detta och jag har inte varit på humör idag. Sömnbrist kan göra mig till en riktig bitch some times. Och det orkar jag inte med hela helgen. Vi har ju faktiskt alla möjligheter att göra detta till en bra helg! (Bara Ossian slipper feber också).
Nu är det dags att säga godnatt till mina barn. Sen väntar en härlig dusch och popcorn på soffan.

Bättre.

Efter att Ossian sovit i förmiddags så hände något. Han vaknade upp feberfri trots att alvedonen borde gått ur kroppen på honom flera timmar tidigare. Dessutom är han glad, leker och ålar runt mellan rummen igen.
Och det gör mig så himla glad! Sjuka barn värker i mammahjärtat. När de sen mår bättre, blir så glad att man vill hoppa jämnfota!

Så skit i att jag fortfarande är dödstrött! Vi går nog ut i lekparken en stund. Mira har energi så det räcker åt oss allihop, bäst att rasta henne lite.

Så var det fredag igen.

Den här natten alltså. Oj oj. Vid fem-tiden i morse ville Ossian inte sova mer. Jag funderade istället på om jag ens hunnit somna än?! Men det är synd om honom. Kokhet och så svårt att komma till ro. Älskade lilla vän.

Vi somnade om efter sex och när det väl blev morgon på riktigt var jag så trött att jag bokstavligen inte orkade hålla mig vaken. Det händer typ aldrig. Hur trött jag än är så är jag alltid vaken när barnen är uppe.
Men nej. Jag vaknade istället av Mira som stod och tjatade på mig. "Mamma, mamma! Åtti vill gå upp!" Ja, det kan man säga att han ville. När jag slog upp ögonen var han halvvägs på väg ur sängen. Hjälp! Hade lyft över honom bredvid mig och han var på väg i famnen på Mira.

Nu ska vi se om vi lyckas få denna dag att gå ihop. Ossian vill bara vara hos mig. Vilket gör att Mira bara bråkar om hon inte får uppmärksamhet. Och jag är så trött att jag bara vill gråta.
Men det är ju fredag trots allt. Och tycker om att ha min fina lilla Mira hemma. Hon säger och gör så mycket roligt, att hon lyfter vilken tråkig dag som helst.

Är värmen på väg?

Jag gillar prognosen för torsdag och fredag nästa vecka. Ja, lördagen också.
Och så gillar jag kontrasten. 21 grader lördag, 9 grader söndag. Bara över en dag sådär.

Stackars liten.

Febern är här fortfarande. Så varm, så ynklig och så trött. Min älskade lilla bebis.
Vi har inte sovit så bra i natt, men jag hade inte väntat mig annat. Ossian vill helst bara vara i mammas famn.

Idag är vi alltså inne. Myser, kramas och kanske sover lite. Det är inte kul att vara liten och sjuk, det har jag förstått.

Ett break.

Har medvetet avstått från bloggen idag.
Vissa dagar river upp de där såren igen. Känner inte för att älta det mer här. Jag mår dåligt en stund, nån timme och sen mår jag bättre igen. Det handlar inte längre om flera dygn, det är huvudsaken. Dessutom kommer dessa stunder så sällan att det inte är mycket att skriva om.

Min lilla bebis somnade med alvedon och 38 graders feber ikväll. Om det beror på förkylningen eller tänderna som poppar upp som popcorn i munnen på honom är oklart.
Hoppas bara att han mår bättre imorgon!

Goodnight sweet heart.

Så somnar han sött. Med storasysters gamla snuttefilt och vällingflaskan i munnen.
Nu får vi hålla tummarna och jobba för en okej natt också.

Sov gott min älskade. Imorgon blir du nio månader.

En trött morgon.

Ossian tog morgon klockan fyra i morse. Efter att jag gjort många försök till att få honom att sova om, så gav jag upp vid fem tiden. La honom i spjälsängen och gav honom några leksaker. Sen lyckades jag faktiskt slumra lite innan det blev morgon på riktigt klockan sex.
Suck suck och suck på den här sömnen! Men det går iallafall bättre att få honom att somna i sin egen säng. Mycket bättre. Lyckas varje gång. Även om det ibland är mycket tårar och tar en stund.

Nu har jag landat på soffan. Mira är på dagis och Ossian sover. Såklart, han var ju dödstrött.
Överväger om jag ska blunda en stund eller bara ligga här. Ja, jag tänker inte röra på mig på ett tag iallafall.

Om man får drömma.

Och det får man ju.
Jag kommer förmodligen aldrig att gifta mig. I ärlighetens namn vet jag inte ens om jag skulle vilja det, om jag nånsin kommer vara i närheten av det, efter allt som har hänt.

Men det är så många bröllop runt omkring mig nu att jag drömmer lite om den där vita klänningen. Om festen. Om inbjudningskorten. Om ett tema. Om hur jag skulle vilja ha det. Och om planeringen. För jag tycker det skulle vara så himla kul att bara planera ett bröllop.

En dröm ja. Kanske jag har en gubbe som vill gifta sig med mig när jag är 65. Tills dess förblir jag ogift. (Och lär med största sannolikhet dö som ogift).

En vanlig måndag.

Ser ni vad jag ser? Det är ju faktiskt grönt på träden nu. Men den riktiga våren lyser med sin frånvaro. Kom igen nu, det är ju snart maj!

Idag ska jag fixa i hemmet. Det ska möbleras om, köpas lite nytt och fixas. Sånt som jag tycker är super kul! Med andra ord skiter jag fullständigt i det gråa vädret utanför.

Snart nio månader.

När Mira var liten så uppdaterade jag om allt. I dagsläget känner jag inte att jag behöver det. Dessutom drar jag min gräns vid andra saker numera.
Men nu tänkte jag att ni skulle få lära känna lille Ossi lite mer.

På onsdag blir han nio månader. Nio månader som nog aldrig har gått så fort. Han hade en tuff start i livet. Föddes rakt in i ett kaos och drogs dessutom med kolik i tre månader.
Idag är han en glad kille. Väldigt glad. Han har lätt till skratt och skiner upp som en sol så fort någon pratar med honom. Hans största är idol är, inte helt otippat, storasyster. Han vill vara där hon är, leka med det hon har och skrattar gott åt hennes bus. Och hon älskar honom minst lika mycket.
Förutom det så är han världens största mammagris. Helt enormt mammig. Har inget minne att Mira någonsin varit såhär mammig som han är?! Om han är trött/ledsen och ser mig så blir det gråt och gnäll direkt. Om han leker på golvet och jag sitter med så ska han upp i famnen. Eller om jag går förbi så ålar han efter mig. Charmigt såklart, men ibland är det jobbigt att det bara är mamma som duger.

Sömnen behöver jag väl knappast ta upp? Och det är väl där vi har problemen. Bråken. Frustrationen. Men en vacker dag ska väl han också sova.

Men trots det är han såklart världens goaste lilla knubbis. Min älskade son.

Söndag.

Var i huvudstaden och träffade bästa Vickan igår. Så himla skönt att bara sitta och prata i flera timmar. Bara få komma hemifrån en stund.

Idag ska jag få en diskmaskin! Helt otroligt. Jag har inte haft diskmaskin sen... Ja, aldrig faktiskt. När jag bodde hemma hos mamma för 10 år sedan hade jag ju det. Det känns så himla lyxigt! Vad ska jag nu göra hela dagarna liksom?
Annars går det lite trögt idag. Sitter i soffan nu och tittar på pippi. Efter en bra natt följer en dålig... Behöver väl inte säga mer än så. Men kanske beror det på att han är dundersnorig och hostig.

Godmorgon!

Ja, för det här är en god morgon! Trots hosta och snuva så slog Ossian till med en rekord natt. Ett bra rekord alltså.
Han vaknade vid 23, då var jag så gott som vaken. Somnade om och sov till 03. Somnade om och sov till sju! Rekord! Dels att han bara vaknade två gånger och dels att han faktiskt sov till sju!

Nu ligger vi i sängen och myser. Mira kom precis upp också. Härlig start på en bra lördag!

Snart kväll.

5 minuters metoden då. Vet att vi körde den med Mira också. Det var dock aldrig i den här utsträckningen. Ossian skriker i panik.
Första vilan idag, tog 30 minuter. Då fick jag stå bredvid och gunga på sängen de sista minutrarna. Andra vilan, 45 minuter. Då somnade han i sin säng, ensam i rummet.
Och det är ju bra! Men de 45 minuter dit är inte roliga.

Nåväl. Nu längtar jag till kvällen. Och ber till högre makter att mina små sötnosar sover ikväll! Jag behöver en stund på soffan.
För ja, de är klart att jag älskar Ossian. Det är klart att han är världens sötaste lilla knubbis. Så ni inte tror något annat, menar jag.

En fredagmorgon.

Vi satt vakna till efter 01 i natt, jag och Ossian. Helt otroligt alltså. Vad är han så rädd för? Det måste vara alldeles livsfarligt att sova i hans värld.

Jag är så trött, så trött. Huvudet värker och det är väl en dålig kombo av dålig sömn och detta väder. Glad att jag åtminstone inte behöver gå ut!
Gillar ju fredagar, så får försöka göra även denna till en bra dag.
Först ska jag bara få Ossian att sova. Igen. Testar 5minuters metoden nu.

I give up.

Tycker att jag testat allt nu. Skaffat rutiner, slutat amma dagtid, lärt honom att dricka välling. Ger honom välling när det är sovdags. Har mörkt, svalt och tyst i rummet.
Sjunger, vaggar, pratar, klappar...

Ändå vaknar han. Gång på gång. Skriker. Skriker och gnäller. Snurrar runt som en galning i sängen. Sparkar överallt. Slår bort vällingflaskan.
(Om ni inte förstått så tar han inte napp).

Nu ger jag upp. Nio månader har snart gått. Jag har aldrig sovit mer än tre timmar i sträck under den tiden.
Jag offrar båda mina armar bara jag får sova. Och han. Han måste väl också vara trött?
Han sover kanske åtta timmar per natt. Är inte det lite för en bebis?

Ingenting jag gör hjälper. Nu skiter jag i det.

Just nu.

Ute på dagens andra runda. Jag menar, det gäller ju att passa på när det inte snöar!

Hej!

Solen visade sig idag. Och när jag dessutom haft en okej natt (Ossian vaknade bara två ggr!) så passade jag på att ta en långpromenad. 6 km under fötterna i helt fel skor.
Aja, jag fick iallafall en superfin filt åt Ossian. För jag gick in på kappahl en sväng. Där hittade jag även en superfin jacka till Mira. Det var 30% på den. Men jag köpte den aldrig. Hon fick ju nyss en ny jacka. Visserligen inte alls lika denna. Den hon har är mer en vindjacka och denna en parkas.
Och nu kan jag inte släppa den. Hon skulle vara så fin i den! Visst behöver hon två jackor?
Det är nu ni ska säga - klart hon måste det!

Myskvällen.

Mira vägrar att sova. Imorgon är det jag som säger till på dagis att vilan ska bort. Möjligtvis att hon får sova max 30 min. På helgerna sover hon inte på dagen, och då håller inte det här bråket på över en timme.
Ossian ska som vanligt inte sova.

Jag har sprungit mellan rummen i en timme. Och precis där fick jag nog. Upp då! Upp med båda två så sitter vi här. Mysigt vi har. Den ena skriker värre än den andra. Men sova, nej nej det gör vi inte!

Glatt.

Igår hade vi en riktigt bra dag. Ossian sken som en sol i stort sett hela dagen. Mira var lika glad hon när jag hämtade henne.
Ossi verkar köra på samma tema även idag. Många leenden, lätt till skratt och mycket bus. Kanske att de där tänderna som ploppat fram har slutat plåga honom nu? (Tänk om han var lika snäll nattetid).

Nu är det dags att ta en sväng med vagnen innan vi hämtar upp en förhoppningsvis lika glad Mira. Annars får jag väl påminna henne om hennes namnsdag och säga grattis.

Gladaste tjejen.

Bolibompa i morse. Mira älskar almanackan och sjunger alltid med. Men lyckan när hon fick höra att Mira har bolibompa-namnsdag idag, oslagbart! Dessutom på bästa Kickes födelsedag.
Hon förstår inte riktigt det där med namnsdag. Hon har ju aldrig haft någon och det är ingenting vi firar här. Men så glad hon blev!
"Grattis Mira! Grattis Kicke! Mira fyller osså år ida!"

I'm gonna party like it's my birthday.

Det må låta konstigt, men när jag äntligen slutat amma så har jag en plan för hur jag ska fira.
Jag ska ta med bästa L och dansa på krogen tills klackarna går av. Det längtar jag efter något helt sinnessjukt. Kanske inte just alkoholen, utan dansen. Folket. Stämningen. Att få vara Sofie för en kväll.

I sommar är jag bjuden på bröllop. Idag hittade jag den perfekta klänningen. Så fin, så fin. Och nej, inte den med svart. Den planerar jag att ha den där kvällen på krogen.
Två fina klänningar som hänger där i garderoben och väntar på mig. Jag längtar efter dem.

Kom igen nu, våren!

I lördags snöade det. I söndags var det solsken och varmt. Så varmt att både jag och Mira gick/satt i solen i bara tröja.
Idag snöar det igen. Hallå våren, kom igen nu! Sol och värme tack! Jag går fortfarande omkring i min höstjacka och höstskor. Jag vill ju köpa en ny skinnjacka och hoppa i mina nya röda converse.
Vår på riktigt nu gärna.

Första natten.

Projektet att sluta amma helt är på gång. Första natten får ett ok resultat. Ammade två gånger. Men då ska tilläggas att Ossian vaknade fem gånger. I vanliga fall hade jag alltså ammat fem gånger.
Ja, men ni hör ju... Bisarrt. Han ratade vällingen, men kunde ju  somna om ändå. Det handlar alltså inte om att han är hungrig. Men det har jag ju förstått.

Det börjar bli tjatigt detta. Jag skriver när det händer något nytt helt enkelt. Nu är det iallafall påbörjat.

Om den förbannade sömnen.

Börjar bli rätt uttjatat detta nu, va?
Ossian sov som vanligt skit dåligt i natt. Och nu på förmiddagen, när jag hade hoppats på att få sova ikapp lite.
Och det var idag som jag på riktigt tappade tålamodet. Sömnbristen tar rejält på mig och jag känner inte igen mig själv längre. Jag ska inte påstå att jag har gott tålamod, men jag är förbannat envis. Har jag bestämt mig för något så ger jag mig inte. Och i den fighten så vinner jag alltid över mina barn.

Nu ska jag alltså fightas varje natt. För nu SKA det bli bättre. Jag orkar faktiskt ingenting annat. Och nu har jag bestämt mig. Nu ska det bli ändring. Nu. I natt.

Now you're just somebody that I used to know.

Denna spelas mest just nu. Bra bra bra.
Texten stämmer så bra. Och jag tänker såklart på någon som en gång fanns där. Ibland saknar man sånt som man kanske inte borde sakna. Som man förmodligen inte saknar egentligen. Men ibland hamnar man i situationer som får en att minnas.

But you didn't have cut me off
Make it like it never happened and that we were nothing
I don't even need your love, but you treat me like a stranger and that feels so rough

Är det nu det händer?

Vällingen tog slut. Ossi somnade.
Ska detta bli första kvällen som jag inte ammar? Nä, kan knappt tro det själv!
Som jag har kämpat för detta. Ni anar inte. Nu önskar jag att vi fick ordning på nätterna och ätandet då också.

Älskade barn.

Att höra när de skrattar, busar med varandra och leker ihop är det bästa som finns i den här världen.
När Mira säger att hon älskar mig (händer ytterst sällan, för hon älskar bara pappa nämligen) eller när hon kommer för att kramas, fyller hela mig med kärlek.
När Ossian ålar efter mig för att han vill komma upp i famnen, värmer mitt hjärta.
Ni är de finaste, dyraste jag har.

Igår låg jag och busade och gosade med Ossian. Han skrattade, vi skrattade och jag pussade massor på de goa kinderna.
Ett sånt där ögonblick som jag alltid kommer minnas.

Segt.

Mamma och lillebror har lämnat oss. Tomt och trist! Vi kommer sakna dem. Sällskapet, men också all hjälp jag fått. Inte bara med barnen utan med disk och tvätt. Har varit så mysigt att ha de här hela veckan!

Den här dagen är så seg. Har inte gjort ett skit. Och ingenting lockar heller. Skit väder utanför. Tror helt enkelt att jag stannar kvar här inne! Fast nånting skulle man ju vilja göra...

My oh my!

Jösses. Den här dagen alltså. Tur att jag trots allt varit glad och kunnat skratta åt det. Och jag haft mamma här, som dels har hjälpt mig och dels fått se hur det ibland är här hemma...

Att Ossian inte vill sova och hellre skriker sig blå är ju vardag hos oss. Men på senaste tid har det tagit så otroligt mycket energi av mig. Sömnlösa nätter och så dessa eviga fighter när han ska sova. Det känns som jag sprungit en mil efter varje gång.
Men utöver det så vaknade min dotter på HELT fel sida idag. Skrik, tårar och trots trots trots. Gör emot allt jag säger, skriker för allt och beter sig hemskt. Hela dagen.

Ett litet undantag var det dock. Båda två flinade upp sig när de fick bada efter middagen. Skönt att avsluta dagen så ändå!
Nu sover den lille i min famn och den stora ligger i sin säng. Äntligen kan jag andas ut och försöka njuta av den här fredagen.

Mysfredag.

Vaken alldeles för många gånger i natt. Och det här börjar ta på mitt psyke. Hur länge klarar man sig utan sömn? Känns som jag är ruskigt nära att bryta ihop.

Skönt att det iallafall är fredag idag. Fredagar gillar vi. Mys hela dagen och den här fredagen får vi mysa med mormor och lillebror. Härligt!

Lilla killen.

Mormor är kvar här, därför är det lite segt på bloggen...

Idag sprang jag in på bvc för att de skulle titta på Ossians eksem. Troligtvis svamp. Bara att hämta ut en salva och smörja morgon och kväll. Hoppas det blir bättre nu! Han ser hemsk ut, stackarn.
Dessutom har han fått tillbaka den jobbiga hostan och har svårt att sova. Och äta. Men det kan också bero på de två framtänderna som är på väg.
Ingen panik, allt på en gång, som min pappa skulle sagt.

Stackars lilla killen. Min goa och glada kille är numera en sur bebis som vägrar både äta och sova.

Utflykt.

Min mamma och lillebror bor här, så Mira fick vara ledig idag. Det väntade nämligen en utflykt!
Vi åkte till junibacken. Och vilken fullträff det var för Mira! Hon älskade det. Så glad och duktig hela dagen. Sångstunden utanför pippihuset var nog höjdpunkten.
Vi åkte dessutom dit och hem kommunalt. Och det gick hur bra som helst! Två barn och en barnvagn, så jag hade väntat mig lite panik, men det var inga problem.
En trött liten Mira somnade dock på bussen den sista biten. Sötnos.
En riktigt rolig och lyckad dag!

Imorgon väntar dagis igen. Bara två dagar den här veckan. Skönt med lite ledigt. Dessutom får jag ju lyxen att lämna Ossi hemma med mormor, så jag kan ta Mira själv i handen och gå till dagis. Det är verkligen vardagslyx.

Glad påsk!

Vi trivs. Vi älskar det här stället.
Glad påsk!

På plats.

Vi anlände till en stor stuga (10 bäddar, två plan) och efter bara en liten stund älskar vi den här platsen. Vi har havsutsikt och några meter till vattnet bara.  Ett supermysigt hus med allt man behöver, och lite till. Som trådlöst nätverk, som ni förstår.
Vi är alla överens om att vi i framtiden kommer tillbaka hit en vecka på sommaren!
Nu ska vi bara mysa. Imorgon väntar 30års firande hos min syster. Och massor med annat skoj!

På väg.

Sitter i bilen på väg mot båten. Ingen snö syns till, men det ösregnar.
Ossian sover och Mira tittar på film. Hon är så lycklig idag! Äntligen ska vi åka båt. Och äntligen ska hon träffa M. För det är honom som hon tjatar om, inte stackars mostern.

Glad påsk på er alla!

Samarbete?

Min son jobbar väldigt mycket mot mig idag. Han gnäller, vill inte ligga på golvet, inte sitta och ska som vanligt inte sova. Helst vill han sitta i min famn eller att jag bär på honom.
Men nej du, en 8 månaders på 9 kilo går jag inte runt och bär på! Speciellt inte när jag fullt upp med annat. Som nu bara står och väntar på mig, när jag nyss gjort sjätte misslyckade försöket att få Ossian att sova.
Låt han vara vaken, tänker ni nu. Tro mig, jag har försökt det också. Men han är så trött, så trött. Och visst somnar han. Bara det att han måste hata sin säng, för i samma sekund som jag lägger honom där öppnar han sina stora ögon.

Nä, nu skriker han på mig igen!

Torsdag.

Mira åkte ståbräda till dagis idag. Hon har ratat den, men idag ville hon det själv. Nu var det visserligen länge sedan vi behövde bråka om att gå, det har gått jättebra. Men skönt att ståbrädan funkar också!

Nu ligger jag på soffan och tittar på Ebba & Didrik. Ossian sover. Han är nog dödstrött, han har ju skrikit hela natten.
Så jag funderar på om jag ska ligga kvar här eller försöka göra lite nytta...

Fullt upp!

Kvällen närmar sig men jag har fortfarande en del att göra.
Gå till grovsoprummet, handla och måla naglar. Och så skulle jag behöva duscha också!
Imorgon är det återigen massor som ska göras. Tidigt fredagmorgon ger vi oss av mot Åland. Då ska allt vara klart.

Med andra ord, dags att sätta fart!

Plankan.

Här ligger jag utslagen på mattan efter att ha gjort plankan. 4*30 sek, sen avslutar jag med att stå så länge jag bara orkar. 53 sek idag. Snart ska jag bannemej klara 3*1 minut.

Ny dag!

Nu hoppas vi att den här dagen blir bättre än igår. Jag höll på att ge upp hoppet när Ossian låg klarvaken i sängen klockan 4.15 i morse. Som tur var somnade han om drygt en halvtimme senare, sen vaknade vi först 7.15. Betydligt bättre!

Solen skiner idag och även om det är ganska kallt, så var det ändå skönt.
Mira besteg ett litet berg på väg till dagis. Tänk att en grushög kan vara så rolig för ett litet barn!

Puh, vilken dag!

Sonen började den här dagen halv sex i morse med att skrika. Sen har han fortsatt lite på det temat hela dagen.
Jag har haft fullt upp med skrikande bebis, massor med tvätt och lite annat att jag inte fått en lugn stund.

Nu är Mira hemma och jag är helt slut. Min vänster axel gör så ont och jag vill helst bara lägga mig och sova.
Men ja. Det är bara att bita ihop och köra på några timmar till.

Lunch.

Kroppsångesten är här. Nu handlar det inte längre om vikt, utan om det där lilla cykeldäcket på magen. Jag mår inte bra med mig själv och då faller allt. Då är ingenting bra.
Det har såklart blivit värre eftersom det var länge sen jag tog mig ut på en powerwalk. Men jag måste bli av med det här för att kunna må bra!
Försöker äta lite bättre, gör plankan varje/varannan dag (i helgen klarade jag stå i en minut, förstå lyckan!) och så måste jag ut så snart halsen inte gör ont.

Här är dagens lunch iallafall. Jag är urusel på lunch. Men äter jag inget så går jag och småäter istället. Och det är stort NEJ på det!