Och en vardag som närmar sig med stormsteg. På tisdag är det dagisdags. Mira ska tillbaka (hoppas verkligen att det går bra, hon hann ju bara med ett par dagar på stora avdelningen innan sommaren) och Ossian ska dit för information kring inskolningen som börjar därefter.
Och jag. Ja, jag är fortfarande arbetslös. Men just idag tycker jag att det är helt okej (nej, egentligen inte), av den anledningen att jag kan svära på att någon eller kanske båda barn kommer bli sjuka efter några dagar.
Ossian verkar faktiskt redan hängig, så vi får se om vi grejar hela inskolningen eller om han blir sjuk innan vi ens har kommit dit.
Men om jag bara får ett jobb väldigt snart så ser jag fram emot hösten, alla utmaningar och ett helt nytt liv som väntar. Just nu känns det som att livet står på paus och det är lagom frustrerande emellanåt.
Hur som helst, en söndagkväll utan någon som helst söndagsångest. Allt kommer bli bra. Det vet jag.
En blogg om mig, naglar, funderingar men kanske mest om mina små. Mira -09 och Ossian -11, båda födda mitt i den svenska sommaren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar