I lördags hade jag och min fina L hattfest. En väldigt försenad födelsedagsfest. Fast egentligen var det nog mest en ursäkt för att få ha en fest. Och himla kul hade vi. Lekar, dans, skratt och en hel del fylla.
Jag log när jag gick hem barfota i natten. Jag älskar att vara mamma och mina barn är det absolut finaste jag har. Men jag älskar också stunder då jag kan vara bara jag. Då jag får skratta med människor som gör mig glad. Då jag kan vara lite ansvarslös och göra vad jag vill.
Det är där jag samlar min energi.
En riktigt bra hattfest. Och nu väntar snart vardag och verklighet. Och helger proppade med massa tid för barnen och väldigt lite tid för mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar