Om hur man vill vara.

Jag anser mig själv vara vuxen. Och som vuxen människa tycker jag att man borde veta hur man vill och bör leva och vara. Jag har mina fasta åsikter, min livsfilosofi.
Jag tycker att alla är lika mycket värda, alla människor förtjänar respekt och jag står för det jag tycker. Jag faller inte för grupptrycket och tycker otroligt illa om rökning, droger och överkonsumntion av alkohol. Jag blir arg när människor som jag tycker om och bryr mig om väljer att skada sig själva.
Jag står för det jag gör, jag ångrar ingenting. Jag tror på att allt har en mening. Jag hatar orättvisor och skulle gärna vilja dela lika på allt. Jag hatar otrohet, att gå bakom ryggen på någon. Jag hatar lögner. Jag hatar att människor inte tänker längre än vad näsan räcker.
Jag känner empati, jag bryr mig om, jag är öppensinnad.

Därför blir jag rädd, ja livrädd, när vuxna människor omkring mig, människor som jag trodde mig känna plötsligt visar upp helt andra sidor. Sidor som jag inte gillar. Sidor som går emot allt som jag tycker och tänker.
Det skrämmer mig.